De små sakerna

Det är de små olikheterna som gör hela skillnaden brukar man säga. Plötsligt förstår jag varför. Ordspråket handlar för mig inte längre om att det är viktigt att ha rätt nyans på blommorna och servetterna på bröllopsfesten, utan om kultur.

Det är de små olikheterna. Tyskland har på många sätt liknande seder och bruk som vi; men varför säger man "Guten Apetit" före maten, men tackar inte efteråt? Varför finns inte konceptet kundkorg, utan endast kundvagn på mataffären Aldi? Varför tittar folk på mig som vore jag dum i huvudet när jag frågar om de säljer fiskbuljong? Varför har de ett 3 meter långt varuband innan kassan och bara en 30x50cm plattform att ställa varorna på efteråt? (Ponera scenariot för ett ögonblick –inse stressen)

Igår handlade jag på den genuint tyska dagligvaruhandeln Kaufland. Det tog en dryg timme. Jag gick med min kundvagn och tittade på allt. Samma varor, men placerat i ett annat, kanske här mer logiskt, men för mig förvirrande system.
Så var jag i samma länga en gång till – personalen tittade undrande på främlingen som tog en evighet på sig att handla – och fortsatte leta efter saffran.

Och så får saffranssökandet mig att tänka. Självklart gör vi alltid rätt i Sverige. Eller? Så ser jag mig själv som utlänning försöka hitta mitt hemlands gula krydda på kryddhyllan på Willys. Men i Sverige skulle det ju aldrig gå. För där måste man fråga efter den lilla påsen i kassan.

Så är det här. Och hemma. Annorlunda.